Det är egentligen enkel matematik,...
Helgen har gått snabbt. Och med helgen kom helt plötsligt snön. Visst hade jag hört rykten om att den skulle komma men eftersom jag knappt tyckt att det varit kallt tog jag dem inte på så stort allvar. Menmen, så fel man kan ha :)
I fredags hann jag med att förbereda klippan för loppis, hämta syrran från båten och fika & göra ärenden med henne. Vi åt romantisk middag i avsaknad av våra män.
I fredags hann jag med att förbereda klippan för loppis, hämta syrran från båten och fika & göra ärenden med henne. Vi åt romantisk middag i avsaknad av våra män.
Tog sedan med mig brorsan och Julia till baltichallen. De båda skulle få spela match, jag kände avundsjukan. Säsongens andra förlust, retsamt med samma siffror: 2-4. Hämtade visserligen upp ett 0-2 underläge efter en klen inledning men tjejjerna tog tag i matchen och kom tillbaka. Dessvärre hade motståndarna turen på sin sida och nog märktes det att vi hade lite avsaknad på rutin när backparen än en gång såg olika ut.
Från baltic stack vi sen vidare till arken för bastumys! Hur trevligt som helst, mycket nöjd över att jag valde att komma med :) Fick sedan köra 60 ut från stan till sund för att vara pigg & glad 09.00 lördag morgon.
Loppisen blev lyckad, inte jättemånga besökare troligen pga halkan men nog en hel del ändå :) Väl hemma sen däckade jag isängen. Missade middag och kvällsumgänge och vaknade vid 23.30. Då var huset tyst och tomt så det vara bara och borsta tänderna och somna om igen.
Från baltic stack vi sen vidare till arken för bastumys! Hur trevligt som helst, mycket nöjd över att jag valde att komma med :) Fick sedan köra 60 ut från stan till sund för att vara pigg & glad 09.00 lördag morgon.
Loppisen blev lyckad, inte jättemånga besökare troligen pga halkan men nog en hel del ändå :) Väl hemma sen däckade jag isängen. Missade middag och kvällsumgänge och vaknade vid 23.30. Då var huset tyst och tomt så det vara bara och borsta tänderna och somna om igen.
Söndag morgon, vaknade redan vid halv 8. Insåg att jag inte ätit något förutom ett par bullar igår em när vi kom hem från klippan. Låg ändå kvar eftersom jag inte hörde ett ljud och inte ville väcka någon. Det är svårt att smyga med kryckor.
Dagens planer var ett besök till syster T med syster S men hennes bil satt fast och min hade fortfarande ej fått vinterdäck. Det är redan en risk att köra med ett trasigt korsband så de planerna ställdes in.
Istället har jag chillat och försökt bli av med känslan av att vara handikappad och ej kunna göra någonting.
För det är en stor omställning även fast jag varit med om detta förut. Det är inte roligt, och verkligen inte lätt för mig att behöva be om hjälp. Jag vill klara mig själv, och ber inte ofta om hjälp. Detta också pga att det i många sammanhang blir bättre om jag får göra det själv. Det har jag av erfarenhet märkt.
Men lika lätt som jag glömt hur lite jag egentligen klarar själv då jag helst inte ska fuska och gå utan kryckor eller bara med en. Så har min familj glömt.
För kortfattat så är det såhär:
Jag vill inte behöva be dig öppna dörren, det är ju logiskt att det är svårt när båda mina händer används till kryckorna. Var snäll och öppna den bara, tack!
Jag vill inte behöva be om hjälp, men jag behöver få hjälp.
Jag vet att det är svårt och att alla människor inte ser även det enklaste som det här.
Men jag uppmanar alla att tänka till nästa gång ni ser någon på kryckor eller i rullstol. Försök tänk er in i situationen själva. Det är egentligen enkel matematik. Om båda händerna redan används för att ta sig fram, hur ska man då få en tredje hand att öppna dörren med?!
Snälla tänk till en extra gång när ni ser någon i detta skick nästa gång:
// Hanna
Dagens planer var ett besök till syster T med syster S men hennes bil satt fast och min hade fortfarande ej fått vinterdäck. Det är redan en risk att köra med ett trasigt korsband så de planerna ställdes in.
Istället har jag chillat och försökt bli av med känslan av att vara handikappad och ej kunna göra någonting.
För det är en stor omställning även fast jag varit med om detta förut. Det är inte roligt, och verkligen inte lätt för mig att behöva be om hjälp. Jag vill klara mig själv, och ber inte ofta om hjälp. Detta också pga att det i många sammanhang blir bättre om jag får göra det själv. Det har jag av erfarenhet märkt.
Men lika lätt som jag glömt hur lite jag egentligen klarar själv då jag helst inte ska fuska och gå utan kryckor eller bara med en. Så har min familj glömt.
För kortfattat så är det såhär:
Jag vill inte behöva be dig öppna dörren, det är ju logiskt att det är svårt när båda mina händer används till kryckorna. Var snäll och öppna den bara, tack!
Jag vill inte behöva be om hjälp, men jag behöver få hjälp.
Jag vet att det är svårt och att alla människor inte ser även det enklaste som det här.
Men jag uppmanar alla att tänka till nästa gång ni ser någon på kryckor eller i rullstol. Försök tänk er in i situationen själva. Det är egentligen enkel matematik. Om båda händerna redan används för att ta sig fram, hur ska man då få en tredje hand att öppna dörren med?!
Snälla tänk till en extra gång när ni ser någon i detta skick nästa gång:
// Hanna
Kommentarer
Trackback
